Har precis läst en bit i kentboken (kent - texter om Sveriges största rockband) & skrivit ut fakta om dom & lite sånt där. Ganska sjukt att jag får världens gåshud bara jag läser om alla utsålda konserter osv. & då menar jag verkligen gåshud! & ännumer gåshud fick jag när jag läste detta:

"Plötsligt fanns de där, Kent. Och plötsligt fanns det ett till band från Sverige som var värda att hyllas på riktigt. Ett band vars låtar man lyssnar på tills man somnar och som man sätter på så fort man vaknar. Låtar så bra att de följer en var man än går. Låtar som plötsligt kan attackera en när man sitter stillsamt på bussen och drömmer sig bort. Huden knottras, musklerna spänns, munnen sjunger försiktigt med, nästan omedvetet. Och allt annat. Alla bekymmer i huvudet. Alla bilar som håller på att köra över en. Allt bara försvinner." - Martin Gelin

En liten text som stämmer så bra. Kan inte fatta att om mindre än fyra veckor åker jag upp till Stockholm för att se Kent & vara lycklig. Kent är verkligen en himmelsk drog, helt klart.

Nu ska jag lägga ner kentboken för en stund & kolla på kentdokumentären istället.
vi hörs senare!