OBS! Mycket text som bara handlar om Kent och hur bra de var igår. Är du inte intresserad så står det en bit ner en väldigt kort sammanfattning. :) hehe

Gick upp skapligt tidigt igår. Kvart i fem tvingade jag mig upp, efter knappt någon sömn alls. Sov nämligen i min 90 säng med Amanda och Kristin. Ja, det var trångt.
Klockan sex gick bussen och vi var väl framme vid Cloetta Center kvart i åtta nån gång.

Timmarna gick fort, fram tills klockan tre, då det känndes som om klockan var fyra.
Och när solen försvann blev det kallt och jag trodde att jag skulle dö.
Träffade trevliga människor också, iaf Diana och Lisa. haha, så sköna!

Insläpp 18.40, och folk som inte köat lika länge kom in före och fick bättre plats. menmen.
Jag var nöjd ändå, kom längst fram iaf. Stod vid Martin tillsammans med Amanda, Lisa och Diana.
Lisa började dock må dåligt och fick hoppa över stängslet. Stackarn som köat så länge.
Men våra platser blev bara bättre och bättre, för vi drogs närmare Jocke hela tiden.


Fina Camela Leierth var förband. Tror att jag blev lite kär i henne igår :)

Jag har inte lyckast få tag på spellistan men kan ju skriva de låtar jag minns;
Taxmannen, Socker, Töntarna, Idioter, Krossa Allt, Kevlarsjäl, Vinter02, OWC, Palace & Main, Romeo återvänder ensam, På drift, FF, Saker man ser, Ingenting, Musik non stop, Sjukhus och Mannen i den vita hatten (16 år senare) (Jag är inte säker på att de spelade alla dessa, haha. Kommer inte riktigt ihåg. Osäker på Palace & Main och Sjukhus, men visst spelades dem? Nån som vet?)

Socker var underbar. Minns att jag fällde en tår eller två.
Blev också riktigt glad när de spelade Kevlarsjäl. Hade velat höra Chans med, lite synd.
Men mannen i den vita hatten var bäst. Har kollat på en inspelning flera gånger om idag och blir lustigt glad och ja, jag vet inte.. Dör lite när jag hör Jocke sjunga "Nej du och jag ska aldrig dö" och ser allt framför mig igen.
aaaaaaaaaah. Herregud! Jocke Jocke Jocke. Han får gärna peka och kolla på mig mera, eftersom jag blir så glad menar jag. Kan leva på det här nu känner jag. Det gjorde min dag, helt klart. (om inte mer än bara dag?)



Men gillar inte långa människor som snor plektrum när Martin faktiskt försöker kasta till Amanda.
Och inte att Jocke kastade flaskan för högt.. buhu.
Men fick iaf Martins svettiga handduk, eller ja en tredjedel. Den luktar gott. hihi :)

Sammanfattning: Hela spelningen var underbar kort sagt.
Ungefär vad jag försökt att få fram under det här inlägget.

Jocke var glad och skrattade hela tiden fram tills nåt hände. Dom andra började helt plötsligt spelas utan att den skulle det och Jocke såg sur ut. Om blickar kunde döda. Typ. haha.
Fast ja, han skrattade väl efter också.
Åh, han är så fin! Är nog kärare i honom nu än vad jag nånsin varit innan. höhö.

Fick äntligen den underbara känslan!
Mycket bättre än i Stockholm.

Nu ska jag sluta skriva, fattar att det finns en del av er som inte är ett dugg intresserade av det här, så det får vara bra nu. Men ja, min blogg, mitt val.